Att känna sig helt tillräcklig

Idag kändes de som en seger att komma ut i vintersolen och leka. Vissa dagar känns det som allt bara går fel och man skulle bara vilja lägga sig och sova tills nästa morgon. Men frisk luft gjorde susen och dagen blev mycket bättre. Jim har vi på jobbresa och lyckan när flickornas mommo svängde in med bilen på gården efter lunch var stor. Tror jag var lika lättad som flickorna, vad skulle vi göra utan dig mommo Micka?

Igår när vi körde till Vörå för att föra Alma till dagklubben så kände jag en av de där stunderna, en lättnad och lycka i samma känsla. Solen lyste och frosten gnistrade. Flickorna satt och sjöng med i julsångerna som vi lyssnade på och där i stunden kände jag mig helt tillräcklig.

Det är just känslan av att inte räcka till och det spelar egentligen ingen roll om jag har mycket annat än att ”bara” vara hemma med flickorna utan det är snarare känslan. Känslan som blir så fysisk och verklig när man känner sig dålig och just otillräcklig. Stunderna när allt är just som igår har blivit så mycket fler sedan jag aktivt började fundera kring detta och också att jag verkligen inte orkar känna så mer och jag är inte den mamman jag vill vara heller.

Just nu sover Thea, jag klipper klart morgondagens poddavsnitt som kommer handla om mens och avslag. Tror vi skall laga mellis och sedan anta oss utmaningen att klä på oss alla vinterkläder och ta en promenad till stranden så länge solen lyser. Känns som att de börjat skymma redan före klockan tre senaste dagarna. Nu är det verkligen tid för all julbelysning känner jag och igår lade vi upp första julstjärnan i fönstret.

 

Lämna en kommentar

avatar
  Följ  
Meddela om