Påsken

Jag läste någonstans ett så bra inlägg om hur påsken på något sätt är den bästa högtiden just för att det på något sätt är så kravlöst. Tänkte mycket på det senaste dagarna och måste nog hålla med. Känner egentligen att alla högtider sedan vi fått barn och köpte hus har blivit på något sätt kravlösa och vi har tagit ett val att fira det mesta hemma så länge barnen är små. Det var något vi pratade tidigt om och något som jag funderat mycket på då jag vuxit upp med skilda föräldrar och hur det känts tungt att alltid ha en stress att man borde vara någon annanstans än var man är. Just därför känns det extra viktigt att bara fira alla högtider som det passar flickornas rutiner och så vi verkligen kan njuta och inte enbart stressa genom dagarna.

Med det sagt så var vår påsk väldigt lugn och vi har lyxen att ha Jim hemma ännu några dagar och för mig känns det verkligen som en lättnad att jag kan fokusera mer på mitt jobb och få gjort sådant som annars lämnar på listan av saker som måste göras.

Denna vecka väntar fotografering på dagklubben i Vörå där Alma också går, spännande möten i Vasa och sedan avslutas veckan med Grow 3 gänget i Maxmo skärgård. Minns när vi fick datumen för denna träff och det kändes som oändligt till slutet av april och nu är vi här. Vart försvann april?

Min bröllops app meddelade också att det är endast 102 dagar tills vårt bröllop. Någon som är intresserad av att läsa om planeringen inför bröllopet och hur vi tänker kring just vår stora dag? Någon annan som skall gifta sig i sommar?

Nu skall jag stänga av datorn för redan förra veckan kom vi överens här hemma att lördag och måndag kväll skall vi ha lediga och jobbfria så nu skall jag hålla det jag lovat och logga ut. Hoppas ni haft en fin och solig påsk!

Veckan som väntar

Klockan har nästan hunnit så midnatt så tänkte jag skulle skriva ner lite kring veckan som väntar. Jag älskar bilden på vår lilla bestämda och humoristiska tjej för övrigt. Hennes bestämda steg ger mig ny energi att ta med in i denna veckan som väntar. Sitter här med en känslostorm inombords efter de senaste dagarna men speciellt efter idag. Jag har nämligen provat min brudklänning som varit hos sömmerskan och det är en så overklig känsla. Jag kan inte greppa i hur det känns. Bara att se bilden då jag har den på mig får min mage att uppleva fyrverkerier och jag längtar som en tok efter vår dag. Samtidigt som jag ser fram emot allt som har med planeringen att göra och pyssel som skall fixas inför dagen. Denna resa, för det är verkligen en resa av känslor, förväntan och kärlek.

Men tillbaka till veckan. Vad väntar?

Min mamma flyttar till Vörå och det känns så overkligt det med, lyckan att vi kommer ha mommo närmare. Åmtinstone några fotograferingar skall ajg hinna med också och redigera klart bilderna och filmerna vi tog förra veckan med Carro och Robert för Built by Nordberg.

En tumiskväll med Jim väntar också och vi skall umgås med våra vänner. Det har verkligen varit lyx för i lördags var det första gången som flickornas farbror och hans flickvän var barnvakter och nattade båda flickorna och allt gick så otroligt bra. Det har varit väldigt få kvällar på tumis för mig och Jim en lång tid så det känns väldigt fint att få några små stunder att göra något tillsammans som par också.

Utöver allt detta så väntar några vanliga hemmadagar och träningspass. Har även tänkt försöka komma ut på länk eftersom jag just anmälde mig och fem vänner till Nicerun som är i Vasa 4.6. Så glad att jag fick med mig team Rebecka Hägert Photography och nu skall vi bara se hur t-skjortorna blir som jag beställt med logon på.

Ser också fram emot en påsk utan desto mer planer. Memma med grädde, god mat och tid med familjen. Nu skall jag dock stänga datorn och krypa i säng och hoppas på en natt med mycket sömn för hela familjen.

Vet ni vad det sista jag gör alla kvällar före jag skall sova? Jag har haft lite olika saker jag fokuserat på men just nu tänker jag först på tre saker jag är tacksam över från dagen, tre saker jag lärt mig från dagen som varit och tre saker som jag vill känna/tänka på/göra i morgon. Sedan brukar jag ännu tänka på och känna den känsla jag vill vakna med. Testa, det är magiskt hur det kan fungera!

En fullspäckad dag

Vilken dag. Ibland kan en dag som inte börjar på bästa sätt ändå bli väldigt bra och idag var en sådan. En lite upp och ner morgon och en trött Rebecka som inte hunnit äta frukost var det som hoppade i bilen mot Jeppis idag. En bra podd och allt kändes redan bättre och väl framme hos Carro så fick jag sätta ner mig och äta frukost som hon hade fixat till mig, lycka!

En hel dag med fotograferande och filmande stod sedan på dagens schema. Vi fick gjort allt som var planerat och jag åkte hem igen till Maxmo med fylla minneskort och tomt kamerabatteri. En lyckad dag och nu återstår allt klippas av filmerna som kommer finnas på Built by Nordberg och även alla bilder som skall redigeras. Det är alltid nästan mer jobb efter själva fotograferingen eller filmandet och det tror jag man kanske inte alltid tänker på om man inte är fotograf. Jag älskar ändå allt efterarbete och ser det som en del i processen.

Nu när jag kikade in här på bloggen så inser jag att det var en tid sedan sist och känns som mycket har hunnit hända men tänker att vi kör framåt och så hoppas jag att tiden finns för mig att logga in här oftare igen eller nej, jag skall ta mig tiden!

Veckans tips – Yoga, podd och smoothie

Nu vågar jag nog skriva det, vi är frisk och pigga ÄNTLIGEN. Trodde ju så var fallet här flera gånger men nejdå. Förkylning, magbobbor och influensakänningar för hela familjen och en och en har vi varit sjuka och i flera omgångar dessutom under februari men nu välkomnar vi mars med öppna armar kan jag lova.

För att kicka igång bloggen igen så skall jag börja med några av veckans tips. Saker i min vardag just nu som gör mig extra glad, peppad och som ger mig energi. Låt oss börja.

Yoga. Yoga. Yoga. Mina vänner, det får mig att må så otroligt bra och jag kan inte förstå varför jag inte yogat på så länge. Eller jo, förstå kan jag nog för det har varit som att jag gått och väntat på att få tid. Efter dagar med värk i kroppen i samband med förkylningen så bara insåg jag att tiden kommer inte, tiden finns hos mig hela tiden så nu kör vi igång. Sedan dess har jag yogat med barnen varje dag. Sänkte kraven ordentligt och målet är att varje förmiddag sätta på ett kort och positivt pass på YouTube, plocka fram yogamattorna och andas lugnt en stund. Första dagarna hade flickorna inte ro att följa med men idag hände det, båda låg och vilade brevid mig på den andra matten och jag kände lugnet i rummet. Just nu är min favorit Josefine Dahlberg och hennes videor orkar faktiskt flickorna också kika på och försöka göra likadant som henne och mig. Så kika in på hennes YouTube kanal.

Andra tipset är ett poddavsnitt som gjorde min dag. Det finns så otroligt många bra poddar och specifika avsnitt just nu men måste bara tipsa er om två av de nyaste avsnitten från Framgångspodden. LYSSNA!

Avsnitt:

253. Kjell Enhager, Vänd negativitet till positivitet!

252. Alexander Rozental, Hur du blir mer effektiv

Och det tredje tipset är smoothies och hur gott det är att lägga kokosmjölk i. Vi lagar varje dag olika smoothies och en favorit som det ofta blir just nu är med en burk kokosmjölk, en msk kokoschips, en banan, en mugg frysta jordgubbar, en msk nypon-, blåbär- eller rödbetspulver, en msk hampafrön, 1-2 muggar vatten (lämna bort eller lägg mindre för en smoothie bowl). Vill ni ha mer smoothie och mat inspiration så följ mitt konto @enmuminmugg på Instagram.

Känslomässig filminspelning med Yle

Påbörjade ett inlägg igår kväll men var så trött efter dagen med filminspelning så inlägget lämnade och jag gick och sova istället. Igår stod alltså filminspelning på schemat och vi filmade från nio på morgonen tills solen gick ner. Det var en intensiv dag och väldigt känslomässig men samtidigt fin och rolig. Mycket på en och samma dag med andra ord. Vad filmade vi nu då kan man fråga sig? Efter flera månader av vloggande var det dags för Yle teamet med Michaela i spetsen att komma hem till oss och filma lite material som kommer klippas in sida vid sida med vloggarna. Michaela har tillsammans med Rasmus och Johan åkt hem till oss deltagare och följt med under den dag, gjort intervjuer och filmat material som behövs helt enkelt.

Igår började vi dagen i Vasa och filmade när jag träffade Julia som är en av coacherna på utbildningen jag går. Efter detta bar det av mot Stenhaga och sedan hem till Maxmo. Trots att Alma var lite förkyld så orkade flickorna alldeles fenomenalt bra och lyckan att vi hade mommo med hela dagen. Jag lyckades börja gråta vid några tillfällen och satt igår kväll och reflekterade lite kring alla känslor och insåg att det är så otroligt sällan man verkligen får dom frågorna som vi tog upp igår. I alla fall så många under en och samma dag och känslorna bara bubblade över men så får det vara. I juni kommer ni få se resultatet och bara namnet på Serien är spikat så skall jag skriva mer kring denna process.

Idag har vi haft en hemmadag och njutit av det underbara vädret. Igår hade vi otur med vädret för det var totalt snökaos här. Tanken var att dom skulle filma med drönaren och vi skulle vara mera ute men det går inte som man planerat alltid. Solen idag fick mig att må så bra, kände vårlyckan återkomma direkt. Tänk att det krävs så lite för att man skall känna sig så mycket mer motiverad och bara glad. Någon som känner igen sig?

Nu har jag just levererat lite bilder till en kund och skall stänga av datorn för denna kväll. I morgon är det fredag och ser så fram emot veckoslut just nu. Hoppas på sol och blå himmel och att vi skall få våra inbjudningskort till bröllopet fixade. Bara vi får dem printade nu så kan jag slappna av känner jag. Nästa vecka är det Ikea som gäller och saker för bröllopet skall inhandlas, inte mycket men t.ex. massa ljus och annat smått. Ser så fram emot det.

 

Att fånga stunden mitt i kaoset

Hemma igen efter en dag i bilen.Kändes verkligen trist att sitta i bilen hela denna fantastiska söndag. Solen, solen och solen. Blir så glad av ett känna våren i luften och igår när vi tog en promenad kunde vi höra fåglarna som kvittrade. Ändå skönt att vara hemma igen men samtidigt skulle man alltid behöva en extra söndag för att samla ny energi inför veckan efter en såhär lång bilresa. Tror både barnen och föräldrarna i familjen var lika slut när vi svängde in på gården i Maxmo (eller snarare halkbanan eller skridskobanan, glashalt hemma hos oss).

För att avsluta veckan på bästa sätt ville jag visa två bilder jag fotade på min lillasyster Signe igår. Har inte ens hunnit gå igenom alla ännu men dessa två gör mig så glad. Hon liknar så mig som liten och hela hennes strålande och bara coola personlighet skiner igenom i bilderna tycker jag och såklart med prinsessklänningen på.

Kaoset när vi skulle försöka fota lite porträttbilder igår var ett faktum men vid detta laget är jag van vi det. Är det inte lite kaos med att fota barn så vet jag inte. Ändå gör det mig aldrig stressad för jag vet att bilderna kommer bli bra ändå och även mycket mer sanna, ärliga, känslofyllda och varierande. Så när jag skickade några bilder igår kväll efter att barnen somnat till pappa och Karin och pappas reaktion var just den att dumildetid så fina bilder jag lyckades fånga mitt i kaoset, den kommentaren är inte första gången jag får och just kommentarer som den gör mig lycklig. Det är ju därför man har en fotograf och ta bilderna för det är min uppgift att försöka fånga ögonblicken oavsett om barnen är på sämre eller bättre humör och om dom är fotopeppade eller inte. Huvudsaken det är på barnens villkor och ja, jag älskar mitt jobb och jag älskar att få fånga stunderna för mina nära och kära.

Signe med sin mamma Karin, pappas fru. Så tacksam och glad mina småsyskon får ha just Karin som sin mamma. Tacksam också för att pappa hittat en så fin människa att dela sitt liv med och även att jag och min familj får ha henne i våra liv. Tacksam helt enkelt. Nu skall jag ta ett steg i riktningen mot att söndagar skall vara jobbfritt och även att datorn skall vara avstängd. Tror Jim somnat under nattandet så får väka honom, koka te och sedan bara lägga oss i soffan en stund före vi tar natt.

Tacksamhet hemma i Ekenäs

Som Alma har lekt med moster Signe och morbror Elias dessa dagar. Det märks verkligen att flickorna vuxit de senaste månaderna för dom kommunicerar på ett helt nytt sätt, leker, leker och kan kompromissa och dela på sakerna. Blir alldeles varm i hjärtat att se det. Det är otroligt häftigt att få se sina småsyskon växa upp och jag ser mycket som liknar mig som liten i Signe och sedan att mina egna flickor får växa upp sida vid sida och även om vi bort långt ifrån varandra så spelar det ingen roll när vi väl ses, det ger mig en obeskrivlig tacksamhet och lycka.

I morgon är det hem igen till Österbotten som gäller men som tur hinner vi umgås och barnen hinner leka lite före vi startar. Ser redan fram emot sommaren och att hinna ses igen och längre än ett veckoslut. För dessa dagar går så snabbt och resan med bil tar ju nästan en hel dag men det är det absolut värt. Hoppas hemresan går lika smidigt som det gick att köra ner.

Ikväll lagade vi vietnamesiska vårrullar och kan kan bara konstatera att set för tillfället är min absoluta favoritmat. Om ni inte redan provat göra det hemma så gör! Galet lätt, gott, vårigt och med rätt sås till blir det bara magiskt gott.

Inser nu att detta blev ett spretigt inlägg men så får det vara då man är på semester. Ville i alla fall kika in här och visa lite bilder från våra Ekenäsdagar. Fortfarande har jag nått målet om att fota i vår egen vardag och min fotoglädje även utanför alla fotojobb har återvänt.

Det som också känns helt overkligt är att min lillebror Elias blir sex år i mars. Jag minns ännu då pappa ringde och berättade att han hade fötts. Jagbröt ihop av alla tacksamhetskänslor och grät, grät flera gånger de första dagarna efter att han föddes. När jag sedan fick hålla honom då vi hälsade på bb i Lojo brast det igen och minns hur tårarna rann av lycka, stolthet och en helt överväldigande tacksamhet till livet. En tacksamhet som jag tror inte alla förstår. En stund jag längtat efter i tjugo år och alltid drömt om. Även sorgen att flytta ifrån dem då jag blev Vasabo minns jag. Samtidigt var jag ju tvungen att leva mitt liv och det är kanske det jag nu kan se på med tacksamhet och kärlek, att trots hundratals kilometer mellan oss så är dom så nära mig och min familj. Det är något speciellt och alldeles unikt. Jag skall göra allt jag kan för att finnas där för mina syskon och för att se så att mina barn får ett så nära band till sin moster och morbror som det går. Att mina barn känner att Ekenäs är ett ställe som också är hemma och tryggt betyder mycket för mig och mitt och Jims mål för framtiden är att ha ett litet eget ställe i just Ekenäs och att vi skall spendera mer tid också här nere med mina nära och kära.

Nu sover flickorna efter lek, frisk luft, vårrullar och glasskalas (vi firade alla födelsedagar som är nu i mars) och jag skall krama om Jim hoppas på en bra natt med mycket sömn så vi alla är pigga i morgon inför den långa resan hem till Maxmo.

 

 

 

Vändagstankar

Ville bara snabbt kika in här på bloggen och skriva en vändagshälsning. Min tanke var att laga ett inlägg fyllt av bilder på människor som betyder mycket för mig men när jag skulle göra det insåg jag ju att alla bilderna ligger hemma på hårddisken i Maxmo. Vi kom nämligen idag till Ekenäs och skall spendera veckoslutet med familjen här. Så skönt att äntligen få ses och det var en tid sedan vi var här nere, början av oktober om jag ej minns fel.

Vår vändag har spenderats i bilen och resan ner till Ekenäs gick verkligen bra. Många timmar i bilen men flickorna orkade över förväntan och båda somnade också en stund. I morgon på morognen väntar webinar med GROW gänget på morgonen och inser hur smidigt det är när det är online, går lika bra att delta i utbildningstillfällen som dessa oberoende var man befinner sig.

Jag tycker det är fint med dagar som denna för det kan få en att stanna upp lite extra och uppskatta alla viktiga människor man har runt omkring sig. Jag är så tacksam över alla människor. Vad vore livet utan vänskap och kärlek? Inget! Och vet ni, jo idag är det bara 170 dagar vill jag är mer än bara Jims fästmö. Inser att bröllopsgrejer kommer säkert det bli mycket av i vår och inser också det kan bli tjatigt men det tänker jag inte bry mig om. Lyckan i att planera, se fram emot och ha något att vänta på är bland det finaste som finns.

Solskenslycka

Solen, SOLEN! Till och med flickorna ropade mamma solen i förmiddags när solen kikade in genom fönstren. Är medveten om att jag är en människa som påverkas i mitt humör av vädret men ändå blir jag ofta överraskad över hur otroligt mycket lite sol kan göra mig gladare, piggare och bara mer pepp. Våren och sommaren, jag är så redo för er!

Vi har haft en riktigt bra tisdag här hemma. Känner mig lättad över att förkylningen gett med sig och vi är friska och allt känns genast bättre efter en natt med mer sömn. Efter lunch fick vi lilla Alfons och Sandra hit och medan Sandra och Alma bakade fastlagsbullar passade jag på att gå med Thea till butiken. Den stunden, solen, lugnet och tumistid med lillan, så värdefullt. Jag är ofta bra på att uppskatta just såna stunder och det krävs inte mycket för att jag skall stanna upp och känna lycka i vardagen och jag tror det är något som är otroligt viktigt.

En annan sådan stund var tidigare på förmiddagen. Thea satt och bläddrade i böcker och Alma lekte i lekrummet. Båda pratade för sig själv och nynnade på någon barnvisa och jag städade och fixade lunch. Det är i sådana stunder, i vardagen, jag är som lyckligast.

Fastlagsbullebak, soppkokas, lekas och kaffedrickas. Vår eftermiddag och kväll. Nu sover flickorna sen nån timme tillbaka och jag har fått gjort det som skulle göras på datorn. I morgon är det jobbdag för mig och sedan skall allt packas inför vår Ekenäsresa.

Och äntligen fotar jag hemma i vardagen. Det gör mig så glad och varje kväll har jag nästan fått tömma minneskortet på några guldkorn från dagen. Det är också en gnutta lycka för mig.

Bästa kokosoljan och smoothie bowl

Kan vara den bästa produkten jag någonsin haft. Så simpelt och ja, kokosolja bara helt enkelt. Jag har länge använt kokosolja till det mesta och använder det för att ta bort smink, som duscholja, smörjer in kroppen och ansiktet, gör hårinpackning, peeling (blandar kaffe och kokosolja, helt magiskt) och det är bara några av sakerna kokosolja är fenomenalt för. Sedan använder jag det i flickornas badvatten, smörjer in dom och använder på torra läppar och kinder. Vad är då så speciellt med denna kokosolja? Jo den är på tub!!! När jag hitta de denna produkt så blev jag så lycklig för hade letat efter detta länge. Hatar att ha en stor glasburk i wc skåpet och så måste man ha en sked för att ta med så de ej kommer smuts i burken och när man är på resa eller bara hemifrån måste man ha flyttat över i en liten burk och det blir klottigt. Så denna produkt är vardagslyx för mig. Detta är verkligen ett genuint tips från mitt hjärta och ni hittar kokosoljan HÄR. Använder ni kokosolja och till vad?

Ikväll har jag varit otroligt effektiv känner jag och fått redigerat klart tre fotograferingar och även fått dem uppladdade på webbgalleriet och levererade. Det är en magisk känsla när alla bilder är klara från en fotografering och man får ladda upp dem på galleriet, se helheten och sedan skicka dem till kunden.

Samtidigt som jag jobbat har ätit en otroligt god smoothie bowl med mandelsmör, lingon, svarta vinbär, banan, havremjölk, chiafrön, acaipulver och toppat med hampafrön och kokoschips. Mättande och gott. Det enda jag ofta känner att är svårt med smoothies för mig är att jag inte är en sötsaksmänniska. Jag älskar allt som är salt och får jag välja mellan mat eller tårta så är det mat alla dagar i veckan. Jag har aldrig varit en godisätare och där väljer jag hellre en smörgås istället för t.ex. en påse godis. Så för att inte det skall bli för sött lägger jag ofta mindre banan då jag gör åt mig själv, använder sura bär och lägger i just mandel- eller jordnötssmör för att få en mer fyllig smak.

Nu skall jag vänta in Jim som är i Vörå och fixar på bilen och försöka hålla mig vaken så vi hinner ses. Just nu känns det som vi inte tar oss tiden (övar mig på att inte använda ”vi har inte tid”) för varandra men så är det väl periodvis. Hoppas också på en bättre natt än den förra. Förra natten kändes som ingen natt alls. Men nu, Headspace.