Dagens tacksamhet

Farsdagen till ära vill jag skriva några rader om två fantastiska pappor. Mina flickors pappa och min egen pappa, flickornas moffa. Dessa två, så olika men ändå väldigt lika på många sätt.

Min pappa. Han har alltid varit otroligt viktig för mig, vi har under årens gång haft många svårare perioder där det inte alltid varit så lätt. Mina föräldrars skiljsmässa och min ätstörning, tider i livet som utmanat oss men också tider som förstärkt relationen oerhört. Jag har alltid sett min pappa som orädd, socialt begåvad, uppfinningsrik, framåtsträvande och stöttande. TACK pappa för att du är en så viktig del av mitt och min familjs liv.

Mina flickors pappa, min bästa vän och blivande man. Vad hade jag gjort utan dig? Du är klippan i mitt liv som alltid står stadigt vid min sida när än jag behöver dig. Du är en alldeles fantastisk pappa och våra barn kunde inte fått en bättre pappa. De är en alldeles speciell känsla av trygghet och att vara älskad som du ger mig varenda dag. Vi är så galet lika i så mycket och för oss har det nog varit en fördel. Jag är så tacksam att det är just dig jag träffade och att det är just du som är pappan till mina barn.

Måste avsluta inlägget med denna bild. Låt oss säga som så, ibland funderar jag om min far hellre ringer och pratar med Jim om sina projekt haha och svarar jag ej direkt är det i alla fall säkert att han ringer upp Jim minuten efter det. Det är något jag är så tacksam över, glädjen och respekten jag upplever att ni också fått genom att lära känna varandra. Min far och mina barns far. TACK för att ni finns.

Framtidsvisioner och tillbaka på egen domän

Ända sedan jag startade mitt företag och vi gjorde om min blogg (rebeckahagert.fi) till min hemsida så har jag saknat att blogga här. Kände mig inte alls hemma hos nouw så när jag nu beslutade att flytta tillbaka hit känns det bara så rätt. Bloggen kommer finnas här under min hemsida (rebeckahagert.fi/blogg) och under julen kommer förändringar ske med utseendet och min tanke med hemsidan/bloggen. Kände ändå att jag inte vill vänta tills dess före jag börjar blogga här igen så därför hittar ni min blogg här från och med nu. Jim har dessutom fått in en hel del inlägg från min förre blogg hit så ni kan kolla tillbaka i arkivet.

Just nu befinner jag mig verkligen i en mellanfas när det kommer till mitt företag. Förändringar kommer att ske i början av 2019 och jag hoppas så att alla mina planer kommer genomföras men jag tänker tro på alla mina visioner för detta är min dröm och det känns som flera och fler pusselbitar faller på plats hela tiden och den känslan är obeskrivlig. Hårt jobb, många timmar av tvivlande känslor om jag verkligen klarar detta men jag ger inte upp dådet känns rätt och då det känns så självklart att det är detta jag skall göra. Mina visioner sträcker sig många år framåt men det jag också hittat är ett lugn. Jag är 25 år, tvåbarnsmamma och har så otroligt mycket redan som är på gång. Allt har sin tid! Det om något är en lycka att inse, jag har inte bråttom någonstans utan tvärtom så är det viktiga för mig att ha mina och våra visioner, se dem och verkligen leva i känslan att detta kommer vi göra och sedan då tiden är rätt kommer det ske och då kommer vi vara redo.

Nu blev det lite som en gåta vad jag skrev. Min poäng är i alla fall att 2019 kommer bli året då jag skall våga, då vi skall gifta oss och då jag skall lära mig att prioritera så att det känns rätt i magen och hjärtat.

En vardagsvlogg

En liten vardagsvlogg från förra veckan har jag klippt ihop som ni kan kika in här ovan. Att filma och klippa är ju verkligen något som jag älskar. Är glad jag vågat börja göra det för oi så länge jag velat men ej vågat. Har också sänkt ribban ordentligt och insett att när jag gör vloggar filmar jag på auto läge och sätter inte heller för mycket tid på att klippa ihop allt till något jag tror är perfekt. Det får vara lagom, ärligt och vardagligt för det är sådana vloggar jag själv vill se på när jag kikar in på YouTube.

17. De små fröna i vardagen som kan förändra ditt barns tankesätt

Allt vi måste tala om görs i samarbete med Mumin Baby blöjor & denna vecka även Leikkikauppa.fi

Veckans avsnitt av podden mina vänner, ett så viktigt avsnitt. Hade tänkt sätta mig ner och summera lite kring avsnittet men insåg snabbt att Carros beskrivning var så bra så ni får läsa den. Kommentera gärna här på bloggen eller på vår Instagram @alltvimastetalaom vad ni har för tankar och funderingar kring de ämnen vi lyfter i avsnittet.

Är det skillnad mellan att uppfostra döttrar och söner? Det tror vi. Från att man föds som flicka ligger man i underläge i samhället, mot pojkarna som redan då har ett stort försprång. Vi vill tro att vår generations föräldrar är den generationen som jobbar för förändring. Vi som inte försöker forma våra barn, vi som försöker ge våra barn verktygen att stå emot samhällets normer redan från tidig ålder.

Vi talar om stopp min kropp, duktighetsfälllan, om problematiken att alltid kommentera flickors utseende. Vi lyfter också varför det är så viktigt att föräldrar till pojkar också talar om detta med sina söner, för att lära dem redan från små att flickors kroppar bara är deras egna och att de är värda exakt lika mycket som pojkar. Hur får man in jämnställdhet i uppfostran?

I avsnittet hinner vi också tala om detta med att det ses som negativt att vara tjock. Varifrån kommer det? Vi berättar om hur vi såg på våra egna kroppar i tonåren hur vi ser på dem idag. Och det leder in oss på diskussionen kring vem som får föra ”bodypositivitets kampen” Är det ok att delta i den trots att man har en normkropp?

Som om detta inte vore nog, så talar vi om relationen pappa-dotter. Hur den ofta blir lidande när tonåren kommer, eller hur den blir en relation där dottern kämpar för sin pappas bekräftelse. Hur viktigt det är att fäder förebygger detta redan från det att döttrarna är små, genom att vara närvarande, stötta och visa känslor. Och hur otroligt viktigt det är att fäderna fortsätter med det!

Det och så mycket mer i veckans otroligt viktiga avsnitt!

Att hitta tillbaka

Att känna sig aningen vilsen i vardagen och i att energin är på minus och att sedan hitta tillbaka. Den lyckan. Jag har senaste tiden känt något märkligt, samtidigt som allt är bättre än någonsin just nu så har min energinivå och motivationen varit lite sämre. Det jag lärt mig genom åren är att inte få panik när det känns så utan bara känna känslan, acceptera den och känna ett lugn i att det snart kommer vända och känslan av att hitta tillbaka på rätt väg infinner sig. Där är jag nu.

Min mamma har hunnit komma hem från Italien och flickornas (och min och Jims) lycka var väldigt stor och känner en sådan tacksamhet att ha henne här nära och att flickorna får umgås med sin mommo igen.

Under de senaste veckorna har vi hunnit med flera dagar ute i både fint höstväder men också en vinterdag fick vi i söndags när vi vara till Carros familjs villa i Vexala. Umgås med familjerna, äta gott och planera projekt som vi har tillsammans.

Nu har jag just suttit och redigerat bilderna vi fotade under dagen i Vexala. Ni kommer få se bilder kan jag lova, både här och på Carros blogg. De blev helt magiskt fina. Nu skall jag skicka galleriet till Carro och sedan slänga mig i soffan breved Jim och äta kvällsmål och bara andas ut efter denna dag.

Vi talar om förlossningsrädsla & vad är en doula?

Allt vi måste tala om görs i samarbete med Mumin Baby blöjor

Denna vecka kommer en av våra lyssnare vinna en hel månadsförbrukning av Mumin baby blöjor i valfri storlek. För att läsa mer om tävlingen och delta gå in på vår Instagram @alltvimastetalaom .

Veckans avsnitt av podden handlar om förlossningsrädsla. För några veckor sedan åkte jag och Carro till Singsby för att sätta ner oss och spela in ett poddavsnitt med Sara Jungersten. Sara har med i vårt dubbelavsnitt om amning i säsong två av podden. Klicka HÄR för att komma till avsnittet.

I avsnittet tar vi upp vad förlossningsrädsla är, hur man kan vända på rädslan, egna tankar och erfarenheter och vi kommer också in på vad en doula är hur en doula kan vara som extra stöd vid både förberedelsen inför en förlossning, under förlossningen och även efter. Ett ärligt och positivt avsnitt om förlossningsrädsla och om så mycket mer

Bubblande detox ansiktsmask

– Inlägget är i samarbete med Dermosil.fi

Veckan avsnitt av av podden (Preventivmedel handlar inte bara om sex) är i samarbete med Dermosil och deras Sensitive serie. Sensitiv serien är utvecklad för att passa även för de som har känslig hy och produkterna är parfymfria. Produkterna har beviljats Astma- och allergiförbundets symbol.

I samband med att vi fick hem produkter från Sensitiv serien så fick vi även chansen att testa Dermosils bubblande Detox mask

Här nedan kan ni se en liten vlogg då vi testar masken. Blev verkligen positivt överraskad gör min hy tål verkligen inte alla ansiktsmasker och ofta känns hyn stram efteråt men inte med denna. Hyn kändes återfuktad och mjuk.

Nu kan du också få testa denna mask och med kampanjkoden bubblemask får du nu en bubblande Detox mask på köpet då du beställer något på Dermosil. Koden gäller är giltig 24-31-10.

Preventivmedel handlar inte bara om sex

Allt vi måste tala om görs i samarbete med Mumin Baby blöjor & denna vecka även Dermosil.fi

I veckans avsnitt av podden diskuterar vi preventivmedel. Preventivmedel och även mycket annat som tangerar det ämnet. Vi har med oss Malin Wiik-Norrman som även var med i premiäravsnittet av säsong två (Lusten och det förändrade sexlivet )

Vi tar upp allt ifrån vad det finns för olika preventivmedel, både preventivmedel med hormoner men också de honrmonfria alternativen. Ett avsnitt som är lättsamt och utan några dömande funderingar kring detta ämne. Just det är något jag ofta upplevt under mina år då jag kommit i kontakt med preventivmedel. Malin kan verkligen sin sak och jag tycker detta är ett avsnitt alla borde lyssna på.

På bilden ovan ser ni alla olika preventivmedel Malin hade med sig då vi spelade in podden i somras. Har ni koll på vad alla heter?

1. Hormonspirals införare 2. P-stav 3. Kopparspiral 4. P-ring 5. Caya, vaginalpessar 6. Kondom 7. Hormonspiraler 8. Femidom, vaginal kondom 9. P-piller, östrogenfria och kombinerade 10. P-plåster 11. FemCap, Cervixpessar

Att inte räcka till


Jag har otaliga gånger nu loggat in här för att skriva ett inlägg. Kommit halvvägs och sedan fallit in i någon ond spiral av prestationsångest och bara lämnat inläggen i utkastet. De senaste veckorna har varit rätt tunga och av olika anledningar. Senaste veckan har vi också haft förkylning i huset och Alma hade hög feber några dagar men nu är vi äntligen alla friska och det känns som energin börjar återvända.


Men för att lite gå in på hur saker och ting varit. Det är så ologiskt för mig på ett sätt att jag känt mer ångest och fram för allt haft en känsla av att inte räcka till och bara vara dålig mamma, dålig partner och dålig vän. Min ork har bara funnits till det som måste göras och med sämre nätter igen så rasade allt lite inom mig. Det är en fruktansvärd känsla att känna sig otillräcklig och dålig. Har ändå än en gång insett att ibland känns det så och det är helt okej, huvudsaken man kan försöka vända de banorna som gör att man mår sämre och det som framkallar ångest. Prestationsångesten trodde jag hade gett med sig till stor del men det hör väl också ihop med känslan att inte räcka till antar jag.

Det har varit mycket hemmadagar nu då vi varit förkylda men äntligen är alla friska och vi har varit mer ute igen och ser så framemot denna vecka som börjat och att spendera dagarna med vänner och umgås med flickornas mommo som äntligen är hemma igen efter många veckor i Italien.